2015-12 Na34 Fysik 2

Inledning
Kursinformation
Lektionsplanering
Lösningsförslag
Bedömningar


Alla bedömningar är nu gjorda och provet finns tillgängligt för granskning tisdagen den 26 januari 12.35–13.10. Betygssamtal tänkte jag påbörja 13.10 efter provvisningen och fortsätta med onsdag 13.40–14.40 utanför C41.

Fredagen den 15 januari 2016

Provbanksprov som omfattar hela kursen Fysik 2. Vi skriver i aulan 8.30–12.30 (de som har förlängd skrivtid börjar 8.00). Ta med penna, sudd, linjal och räknare. Formelsamling, prov och inskrivningspapper får du på plats.

Onsdagen den 13 januari 2016

Repetition inför fredagens prov.

Onsdagen den 16 december 2015

Sista lektionen innan jullovet och vi fortsätter med astrofysik.
Se Astrofysik.

Fredagen den 11 december 2015

Idag bekantar vi oss med avståndsmätning i universum.
Se Astrofysik.

Onsdagen den 9 december 2015

Nu återstår bara astrofysiken. Vi börjar att med att studera exoplaneter.
Se Astrofysik.

Fredagen den 4 december 2015

Vi repeterar vågor och partiklar.
Repetition Våg och partikel

Onsdagen den 2 december 2015

Elektromagnetism står på dagens agenda.
Repetition Elektromagnetism

Fredagen den 27 november 2015

Vi fortsätter att repetera mekaniska vågor.
Repetition Mekaniska vågor

Onsdagen den 25 november 2015

Idag repeterar vi mekaniska vågor.
Repetition Mekaniska vågor

Fredagen den 20 november 2015

Idag repeterar vi moment, kaströrelser och cirkulär rörelse.
Repetition Rörelse och krafter

Onsdagen den 18 november 2015

Denna lektion är jag på kompetensutveckling och Vladimir, spykist som numera läser till läkare, kommer att ta väl hand om er.

Analys av fredagens prov.  Jag har nu lagt ut resultatet och mina kommentarer och vill ha in dina synpunkter. Se It´s learning  Prov 3 - Analys. Nästa lektion kommer jag att prata individuellt med var och en av er eftersom vi nu närmar oss slutet på kursen Fysik 2.

När du är klar med provanalysen fortsätter du med repetition av rörelser och krafter.
Repetition Rörelse och krafter

Fredagen den 13 november 2015

Fysikprov i aulan 8.30-10.30. Denna gång handlar det om elektromagnetism, våg och partikel. Ta med dig penna, sudd, räknare och linjal. Provpapper får du i aulan.

Onsdagen den 11 november 2015

Fortsatt repetition.

Fredagen den 6 november 2015

Fortsatt repetition. När du är klar med förra lektionens material kan du börja arbeta med repetitionsmaterialet Repetition Elektromagnetism
Materialet innehåller läsanvisningar, uppgifter, laboration samt diagnoser.

Onsdagen den 4 november 2015

Repetition inför prov enligt lektionsplaneringen.

Onsdagen den 21 oktober 2015

Idag pratar vi om effektivvärde och toppvärde för en växelspänning.

Grund
Växelström (Barker film 9:19)

Fredagen den 16 oktober 2015

Vi fortsätter med att studera generatorer, motorer och transformatorer. Om du inte gjorde experimentet om induktion bör du göra det nu.

Läs sidorna 188–197 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Onsdagen den 14 oktober 2015

Om du drar en ledare i ett magnetfält så börjar de fria elektronerna att röra på sig. Detta fenomen kallas induktion. Strömmar induceras också om du ändrar det magnetiska flödet genom en spole, vilket är grunden till både generatorer och transformatorer. Vi studerade också växelströmmar.

Grund
Läs sidorna 171–180 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Gör följande experiment om induktion när du är klar.
Inducerad spänning (Barker film 9:52)
Inducerad spänning i ett flygplan (Barker film 5:21)
Magnetiskt flöde (Barker film 9:09)
Faradays induktionslag (Barker film 9:31)
Faradays induktionslag (exempel) (Barker film 6:45)

Fredagen den 9 oktober 2015

Laboration L08 Jordmagnetiska fältet
Instruktioner till denna laboration finns här.

Torsdagen den 8 oktober 2015

Denna lektion har ni fysik med mig i D42 istället för biologi. Detta för att alla grupperna ska få ungefär samman antal lektioner. Idag arbetar vi med jordens magnetfält och förbereder oss inför nästa lektions laboration.

Grund
Läs sidorna 167–169 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Fredagen den 2 oktober 2015

Laddningar som rör sig skapar magnetfält. Men vad händer om laddningarna rör sig i ett yttre redan befintligt magnetfält?

Grund
Läs sidorna 162–165 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Onsdagen den 30 september 2015

Magnetfältet runt en ledare är ganska svagt men vad händer om vi virar ihop ledare så att det blir många ihopsamlade slingor?

Grund
Läs sidorna 154–159 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Fredagen den 25 september 2015

Ett magnetfält kan påverka permanentmagneter och laddningar i rörelse. Vi börjar med göra ett experiment om magnetfält. Anteckna dina slutsatser.

Grund
Läs sidorna 144–151 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Magnetismens historia (UR 29:02)

Extra
Magnets: How do they work? (MinutePhysics 6:25)

Onsdagen den 23 september 2015

Ett elektriskt fält påverkar laddningar med en kraft på samma sätt som ett gravitationsfält påverkar massor med en kraft. På dagens lektion ska vi släppa in elektroner i ett elektriskt fält och se var de tar vägen.

Grund
Läs sidorna 126–131 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Extra
Läs sidorna 134–138 och 140–142 i Impuls 2 och arbeta med uppgifterna 314–316 och 320–322.

Onsdagen den 16 september 2015

Innan vi går in på nästa område som är elektromagnetism så vill jag att ni gör diagnosen om vågor och partiklar. Om ni har mer att göra på vätespektrumlaborationen så kompletterar ni därefter denna och lämnar in rapporten.

Extra
Arbeta med uppgift 5 och 6 på diagnosen om partiklar och vågor.

Onsdagen den 9 september 2015

Laboration L07 Vätespektrum
Mallen till rapporten för vätespektrumlaborationen finns här. För att få påbörja laboration ska du ha skrivit klart avsnitt 1 och avsnitt 3.2 i rapporten samt visat att du kan hantera spektrometern genom att mäta upp våglängden för den gula linjen i natrium. Rapporten ska senast lämnas in tisdagen den 15 september.

Fredagen den 4 september 2015

I kemin har ni pratat om skalen K, L och M och underskalen s, p och d. Idag får ni en fysikers syn på atomens uppbyggnad. Därefter förbereder vi laborationen som vi kommer att göra nästa lektion.

Grund
Läs sidorna 279–285 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Läs avsnitten Repetition atomerKvanttal och Skal och energinivåer i Första hjälpen till orbitalteori och atomens uppbyggnad.


Onsdagen den 2 september 2015

I början på 1900-talet presenterade Niels Bohr en ny modell som kunde förklara varför endast speciella våglängder sänds ut från en atom.

Grund
Läs sidorna 274–277 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Fredagen den 28 augusti 2015

Är ljus en våg eller en partikel? Är materia en partikel eller en våg? Vi går också översiktligt igenom hur fotoner och elektroner växelverkar.

Grund
Läs sidorna 258–272 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Onsdagen den 26 augusti 2015

Vi avslutar temperaturstrålning med fyra frågor som du besvarar här.

Därefter går vi vidare till den fotoelektriska effekten, vars förklaring gav Einstein ett nobelpris i fysik 1921. Beräkna utträdesarbetet för koppar med hjälp av denna simulering.

Grund
Läs sidorna 252–256 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Fredagen den 21 augusti 2015

Idag är jag inbokad på ett möte och ni får arbeta på valfri plats. Använd tiden till att läsa om temperaturstrålning i läroboken och göra klart alla uppgifterna från förra lektionen. Det är även bra om ni regelbundet att repeterar de områden som vi redan gått igenom med hjälp av dokumentet Kursinformation ovan.

Onsdagen den 19 augusti 2015

Välkomna tillbaka efter sommarlovet. Vi fortsätter med elektromagnetiska vågor. Idag handlar det om temperaturstrålning. All materia med en temperatur över absoluta nollpunkten strålar ut energi i form av elektromagnetisk strålning.

Grund
Läs sidorna 235–239 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Extra
Wallenbergs fysiktävling 2009 uppgift 5 (emissivitet)
Wallenbergs fysiktävling 2011 uppgift 3 (Ormars värmekamera)

Fredagen den 5 juni 2015

Lediga

Onsdagen den 3 juni 2015

Fysikprov i aulan 9.45-11.15. Denna gång handlar det om pendlar, mekaniska vågor och elektromagnetiska vågor. Ta med dig penna, sudd, räknare och linjal. Provpapper får du i aulan.

Fredagen den 29 maj 2015

Repetition inför nästa veckas prov.

Fredagen den 22 maj 2015

Genomgång av onsdagens diagnos.

Onsdagen den 20 maj 2015

Vi fortsätter med laboration L06 Ljus och gör en diagnos om mekaniska vågor.

Fredagen den 8 maj 2015

Laboration L06 Ljus
Denna gång har jag lagt upp en mall med instruktioner, se L06 Ljus. Du slutför och lämnar in din rapport på It´s learning under nästa lektion.

Onsdagen den 6 maj 2015

Vi fortsätter med elektromagnetiska vågor. Idag tittar vi extra mycket på interferens.

Grund
Läs sidorna 230–233 och 241–244 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Onsdagen den 29 april 2015

Elektromagnetiska vågor har vi tidigare stött på i form av gammastrålning och vanligt ljus. De principer för reflektion, brytning, böjning och interferens som gäller för mekaniska vågor gäller även för elektromagnetiska vågor.

Grund
Läs sidorna 216–221 och 223–228 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Ljus (Barker film 12:24)

Fredagen den 24 april 2015

Liksom ljudvågor är vattenvågor en mekanisk vågrörelse. Vi tittar på fenomenen reflektion, brytning, böjning och interferens.

Grund
Läs sidorna 104–108 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Vattenvågors reflektion och brytning (Barker film 7:36)
Böjning och interferens (Barker film 6:46)

Onsdagen den 22 april 2015

Laboration L05 Ljud. Du hittar instruktioner här.

Fredagen den 17 april 2015

Ljud och hörsel.

Grund
Läs sidorna 91–102, 109–113 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Onsdagen den 15 april 2015

Ljudvågor kan ge upphov till stående vågor i pipor. Här kan du se en animation som visar hur luftmolekylerna rör sig i en halvöppen pipa. I en kyrkorgel kan det finnas både öppna och halvöppna pipor och vi diskuterar vilka vågländer som ger grundton och olika övertoner i en pipa av en bestämd längd.

Grund
Läs sidorna 85–89 i Impuls och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Ljud (Barker film 2:35)
Stränginstrument (Barker film 7:53)
Stående longitudinella vågor (Barker film 6:23)

Fredagen den 10 april 2015

Temat idag är vågrörelser. Vi tittar på pulser och vågor som förflyttar sig längs en lång fjäder. Vad händer när vi kommer till fjäderns ena ände och vad händer när två pulser möts på en fjäder? Här kan du själv undersöka en puls eller en våg.

Grund
Läs sidorna 75–82 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Vågor (Barker film 5:05)
Superpositionsprincipen och stående vågor (Barker film 6:20)

Onsdagen den 8 april 2015

Idag analyserar vi provet som vi gjorde innan påsklovet. Försök lösa de uppgifter som du hade problem med och anteckna vilka områden du behöver repetera. Skriv dina reflektioner angående provet i Prov 1 - Analys på It's learning

Extra
Wallenbergs fysiktävling 2006 uppgift 5 (Wall of death)
Wallenbergs fysiktävlingen 2005 uppgift 5 (Bungyjump).

Fredagen den 27 mars 2015

Prov om moment, cirkulär rörelse, kaströrelse och harmonisk svängning för fjäder. Vi skriver 10.45–12.15 i aulan. Ta med penna, sudd och räknare. Du får prov, formelsamling och kladdpapper på plats.

Fredagen den 20 mars 2015

Repetition inför nästa veckas prov. Se anvisningar om repetitionsuppgifter i planeringen.

Fredagen den 13 mars 2015

Hur ställer man in tiden på Big Ben? Idag handlar det om pendlar.

Vi fortsätter på temat tid. Kan du bygga en klocka med en pendel? Kan du bygga en klocka med en fjäder? Det ska vara en sekund mellan tick och tack.

Grund
Läs sidorna 70–73 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Onsdagen den 11 mars 2015

Laboration L04 Harmonisk svängning

Denna gång har jag lagt upp en mall med instruktioner, se L05 Harmonisk svängning. Lämna in en individuell rapport i It´s learning innan nästa onsdag.

Extra
Wallenbergs fysiktävling 2014 uppgift 3
Wallenbergs fysiktävling 2005 uppgift 5.

Fredagen den 6 mars 2015

Vi arbetar vidare med harmoniska svängningar.

Grund
Läs sidorna 62–69 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Onsdagen den 4 mars 2015

Vi avslutar avsnittet om kaströrelse genom att fundera på utgångshastighet och tid i luften för en golfboll. Tänk efter och svara på dessa frågor.

Sedan fortsätter vi med fjädrar och harmoniska svängningar. Här kan du själv undersöka en fjäder som svänger.

Grund
Läs sidorna 54–61 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Enkel harmonisk svängningsrörelse (Barker film 4:36)

Fredagen den 27 februari 2015

Laboration L03 Kaströrelse

Vi har precis fått en ny katapult och idag ska vi skjuta prick. Ni kommer att få katapultens höjd, elevationsvinkel och utgångshastighet, som är 4,80 m/s.

Uppgift 1
Beräkna var kulan landar på golvet

Uppgift 2
Skriv en formel så att du snabbt kan beräkna landningsplatsen för kulan om du har utgångshastighet, katapulthöjd och elevationsvinkel.

Lämna in dina välstrukturerade beräkningar till Susanne när du är klar.

Onsdagen den 25 februari 2015

...idag fortsätter vi med sneda kast.

En kanonkula med diametern 2 dm och massan 32 kg skjuts iväg mot ett mål 20 m bort på marken. Hur stor elevationsvinkel ska kanonen ha för att träffa målet om kanonkulans utgångshastighet är 20 m/s? Kolla ditt svar här.

Om du behöver träna grunderna för kaströrelse så lånar du boken Heureka B Övningar och problem av Susanne, läser igenom exempel 8–11 på sidan 35–36 och arbetar med uppgifterna 5.15–5.21. Vill du ha uppgifter på en lite högre nivå så gör du 5.40–5.49.

Grund
Läs sidorna 38–41 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Sned kaströrelse Teori (Barker film 14:34)
Vinkeln vid kaströrelse (Barker film 13:11)

Extra
Wallenbergs fysiktävling 2003 uppgift 4
Wallenbergs fysiktävling 2012 uppgift 5

Fredagen den 13 februari 2015

Går det verkligen att räkna ut nedslagsplatsen för personen i filmen nedan?


På 1500-talet började man studera hur kastade kroppar och avfyrade projektiler rör sig. Detta ämnesområde kallas ballistik och nu är det dags att undersöka sambanden för kaströrelser. Vi börjar med vertikala och horisontella kast.

Grund
Läs sidorna 33–37 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Vågrät kaströrelse Teori (Barker film 12:55)

Extra
Wallenbergs fysiktävling 2011 uppgift 1 som handlar om vertikala kast.
Wallenbergs fysiktävling 2010 uppgift 4 som handlar om hur man gör en dammsugarkanon.

Onsdagen den 11 februari 2015

Vi går igenom Keplers lagar och förklarar varför kvoten mellan kvadraten på omloppstiden och kubiken på avståndet mellan planeten och solen är densamma för alla planeterna i vårt solsystem. Allt detta kan visas med Newtons gravitationslag och centripetalkraft.

Bilden nedan visar föremål som skickats upp i bana kring jorden. De flesta föremålen är satelliter som inte längre används. Ditt uppdrag är att räkna ut var vi kan placera en ny satellit som ska användas för att skicka TV-signaler till paraboler på jorden. Satelliten ska också användas för kommunikation mellan avlägsna platser.
Satelliter som kretsar runt jorden
  • Hur många jordradier från jordytan ska satelliten placeras och i vilken bana ska den gå?
  • Hur ska användarna i Lund rikta in sina paraboler? Ange elevationsvinkel (vinkel mellan horisonten och satelliten).
  • Hur stor blir fördröjningen i samtalet om vi vill ringa mellan Lund och Sydafrika via satelliten?
Lösningsförslag till ovanstående frågor
Grund
Läs sidorna 27–31 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Fredagen den 6 februari 2015

Vart tar släggan vägen om vajern brister när du kastar slägga? Hur stora g-krafter utsätts en pilot för vid en loop? Vad är en blackout och när kan man drabbas av en redout? Vi fortsätter med cirkulär rörelse.

Fredagen den 30 januari 2015

Laboration L02 Cirkulär rörelse

Ett leksaksplan hänger i ett snöre från taket. Propellern driver planet så att det åker runt i en cirkelbana med konstant fart. Din uppgift är att
  • beräkna den centripetalkraft som behövs för att planet ska flyga i sin cirkulära bana.
  • göra en skalenlig ritning där du ritar in alla krafter som påverkar planet. Krafterna ska ritas med heldragna pilar (1 N = 5 cm i din ritning). Konstruera grafiskt eller beräkna krafternas resultant och markera denna med en streckad pil.
  • jämföra dina värden på centripetalkraften och den resulterande kraften på planet.

Onsdagen den 28 januari 2015

För att exempelvis en slägga ska går runt i en cirkel så behövs det en kraft inåt mitten. För släggans del kommer denna från linan som idrottaren håller i.

Vi funderar på vad som påverkar hur stor kraft vi behöver och för olika cirkelrörelser och sedan mäter vi om vårt samband stämmer. Här finns våra mätningar och resultat i ett diagram.

Grund
Läs sidorna 19–24 i Impuls och arbeta med uppgifter enligt planeringen.
Centripetalacceleration (Barker film 17:46)
Vågrät cirkelbana (Barker film 14:58)
Lodrät cirkelbana (Barker film 9:43)

Fredagen den 23 januari 2015

Laboration L01 Moment

Uppgift 1: Balansvågen
Bestäm en blycylinders massa med hjälp av en stållinjal med hål, ett stativ, två 100-g-vikter och en 50-g-vikt. Gör en ritning med skalenlig måttsättning och redovisa dina beräkningar.

Uppgift 2: Gungbrädan
Placera stållinjalen så att den balanserar i stativet. Häng en 100-g-vikt 15,0 cm från mitten på höger sida. Placera en 100-g-vikt 9,0 cm från mitten på vänster sida. Var ska du hänga 50-g-vikten för att linjalen ska balansera.

Uppgift 3: Julgranen
Susannes före detta julgran är upphängd i två dynamometrar.
a) Beräkna granens massa.
b) Beräkna granens tyngdpunkt.

Visa dina resultat för Susanne när du är klar så kollar vi tillsammans om granens massa och tyngdpunkt stämde.

Onsdagen den 21 januari 2015

Vi börjar med begreppet moment.

Grund
Läs sidorna 6–16 i Impuls 2 och arbeta med uppgifter enligt planeringen.

Inledning

Välkommen till Fysik 2. I denna kurs kommer vi bland annat att arbeta med kaströrelser, cirkulära rörelser, vågor, elektromagnetism och astrofysik. Kursen är schemalagd under ett år och den kommer att avslutas med ett provbanksprov nästa jul. Läroboken Impuls 2 har du förhoppningsvis redan hämtat i läromedelsförrådet.

På denna sida hittar du information om vad vi gör varje lektion. Om du inte kan komma på lektionen eller behöver arbeta mer med avsnittet som behandlades på lektionen så går du igenom materialet under rubriken Grund. Om du tycker att det är svårt att hänga med på lektionerna så kan det vara bra att titta igenom grundmaterialet innan lektionen.

Under rubriken Extra finns det material för dig som behöver större utmaningar. Passa på att lära dig så mycket som möjligt under din gymnasietid! Man vet aldrig när kunskaperna kan komma till nytta.